Påskhelg, storhelg och för en gångs skull var jag ledig. Å andra sidan så känns påsk som en av de storhelgerna man lika gärna kan jobba till förmån för att vara ledig midsommar, jul eller nyår. Den som ändå hade ett dagstidsjobb. Skiftjobb i all ära, men för oss som överdrivet värdesätter tid med vänner och bekanta och i övrigt trivs i sociala sammanhang och sammankomster kan man bara inse att det är bäst att ha samma tider som alla andra. Men nu var det inte en allmän nedvärdering av mitt arbete som detta inlägget ska handla om.
Efter mina vattenkoppor, jobbhelg, resa till Åre och ytterligare jobbhelg kom jag fram till att det var nästan år och dar sen jag satte min fot någonstans i det skånska utelivet. Följdaktligen såddes ett litet frö av längtan att göra minst en utekväll av den här helgen. Herr L hade dock huset för sig själv varvid en liten sammankomst planerades till fredagskvällen, betoningen blev på liten och det blev bara grabbarna grus och en helkväll med tvspel och ett par kalla. Självklart allt annat än otrevligt. Vår kära förening hade desutom sin årliga påskliga sammankomst varvid en hel del tid förflöt där på eftermiddagen med att samtala med allsköns vänner man inte träffat på länge. Lördagen började med seghet och fortsatte med småtrötthet. Det blev bestämt att vi skulle träffas hos fröken J och förfesta lite för att sedan eventuellt dra ut. Hade först tänkt köra men efter lite övertalning fick jag i mig ett par groggar trots allt. Tröttheten gjorde sig påmind och i konsensus stannade jag, fröken J, herr L och fru C kvar för att spela sällskapsspel när resten av sällskapet vinglade vidare mot Tivolis äventyr. På min ära var det väldigt längesen det spelades och vi hade enormt kul, ingen utgång till trots. 
Söndagen har rundats av med lite ihopplock efter helgens lanande, kassaräkning och efterlanmöte. Skiftjobbare som man är innebär det att det ska jobbas imorgon när alla andra är lediga. Men men, vad gör man inte för att få ha finsylt på mackan? 
